Provsvar

Nej, vi har inte fått nåt direkt provsvar men en kallelse. Det kan väl betyda vad som helst egentligen.
Jag ringde till mottagningen imorse och frågade om det hade kommit något provsvar, och det hade det gjort. Hon visste inte resultatet dock, eftersom vår journal låg på läkarens bord och inte hos sköterskorna. Men hon visste att hennes kollega hade skickat ut massor av kallelser i fredags och vi kunde kanske vara en av de... När vi kom hem från jobbet låg brevet i postlådan, vi har blivit kallade till ett besök i slutet av september. Till en doktor Chorizo (så hette han egentligen inte men han hade ett grekiskt namn som påminner om just ordet chorizo, så det kommer han att kallas här hemma).
Direkt kom nervositeten i magen. Usch för undersökningar, men är det det som krävs så varsågod.

Jag pratade med min pappa ikväll och berättade lite utredningen och han säger (den värsta klyshan av alla): Du ska se att det ordnar sig, bara du slappnar av så, när det har lugnat ner sig lite på jobbet, etc. etc. Men det har varit lugnt på jobbet under de här 2,5 åren, jag har slappnat av, och ändå så "ordnar" det sig inte.
Visst, de kommentarerna är bara till för att trösta men det gör de ju inte. Jag vet att de som säger det inte riktigt vet vad de ska säga, och tror att det de säger är bra.

Vi var på bröllop i helgen och i vigseltalet sa prästen att brudparet tillsammans skulle ta emot och fostra barn. Det kan väl inte prästen veta?! Vem är det som garanterar att det blir så? Har hon rätt att stå där och bestämma att så är det, för alla? Jag vet att jag är känslig och övertolkar men det gjorde ont i mitt hjärta när hon sa det. Eftersom det inte är så lätt som det låter.

Imorgon blir två vänner igångsatta, de har då gått 15 dagar över tiden och längtar otroligt efter sin bebis. Vi håller alla tummar för att det ska gå bra! Kom ut nu bebisen så att vi får veta vem du är!